12 mars 2008

Statusar

Klockan ringer om, som vanligt, om en sisådär 5 och en halv timme (och mindre lär det bli innan inlägget är över) och jag borde, som vanligt sova, men allt jag vill är att fortsätta skriva. Det är mindre vanligt.

Eller inte egentligen. Viljan har funnits där, inte lusten, inte mer än att kläcka ur sig småsaker som knappt ens haft en chans att bli färdiga, men nu har någonting hänt. Till största delen är det nog ljuset. Jag trodde, i höstas, att vintermörkret inte skulle påverka mig mycket i år, att jag mådde för fint för det. Jag hade uppenbarligen fel. Nu kommer ljuset och lusten att skriva och någonting kort men ordentligt blev slutfört. Ljuset, och Tumblr.

Tumblr är ett fantastiskt verktyg som förtjänar långt inlägg helt i sin egen rätt. Det kommer nog också. Sen, inte nu. Det är svårt att förklara varför i få ord men Tumblr är den där typen av verktyg som med sin blotta utforming ger kreativiteten välbehövliga knuffar i ryggen. Tumblr gjorde, för mig, bloggandet roligt igen.

Driftstatus var aldrig tänkt som permanent, skulle bara vara tillfälligt, nu finns här snart 100 inlägg. Fördelade över en alldeles för lång tidsperiod, dessutom. Nummer 100, då är det dags för någonting.

Nu är det också dags för någonting. Jag hoppas att det är sömn.

2 mars 2008

Inget bajs, Beck!

Mitt inköp under bokrean har så här långt sträckt sig till 10 romaner om brott, för 159 svenska bagare. Jag har läst de flesta innan men inte alla och absolut inte i rätt ordning, så en kronologisk omläsning kan bli aktuell. Frågan är vem jag ska försteställa mig som Martin Beck nu. Gösta Ekman känns närmast, han gjorde det förbannat bra och passar böckernas beskrivning. Fast får jag välja själv, väljer jag helst Carl-Gustaf Lindstedt. Däremot skulle jag aldrig välja Sunes pappa, vem det än var han spelade så var det inte Martin Beck.

30 januari 2008

Jag mötte en gång en gammal ryss

Jag har en historia att berätta, att i måndags mötte jag en gammal ryss i Alvesta, en gammal ryss som osade gammalt vin. Jag tror han var alkis. Han stoppade mig på gatan och undrade varför flaggorna flaggades. Jag svarade, efter en eftertänksam stunds betänketid, att det nog var för att Karl, som i mannen som är kung, har namnsdag. Då informerade han mig om att hans favoritkung var Gustav Vasa, jag minns inte varför, och att han föredrog kungarna från förr. Det verkade spela in att dom hade mer makt. Sedan berättade han om en förskräcklig rysk kejsare som stack ögonen ur en arkitekt efter att arkitekten ritat en fasligt snygg kupol. Den alkoholiserade rysken visade sin upprördhet genom att peka mot sina ögon, gråta en liten skvätt och berätta samma historia ett par-tre gånger till. Därefter var jag tvungen att gå för jag hade en buss att passa. Han erbjöd mig en cigarett och avslutade med att ställa samma fråga han började med.

Han var en härlig gammal alkoholiserad ryss, jag hade gärna stått där en stund till.

6 januari 2008

Väderprat, nonsens, nonsens

Jag tittar ut genom fönstret och ser dimma, bara dimma. Tur att jag inte ska ut och köra idag. Jag har ju inte ens körkort.

Vad det här är

Antagligen en blogg, en med lite längre texter, men utöver det vet jag inte så mycket mer, varken livslängd eller annat, det känns väldigt spännande.

För kortare, snabbare, blandade små saker finns en Vilsen Liten Robot.

Om mig

Mitt foto
Vårberg, Stockholm, Sweden
Småländsk lite vilsen stockholmare, för närvarande skyltmakande, 32-årig ostförespråkare, älskar text och bild i de flesta former. Har mycket skägg.

Bottenskrap





Play Ogg

Creative Commons License
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 2.5 Sweden License.