
Kafkaistisk direkt-till-video med Jeremy Sisto (även känd som den helknäppe brorsan i Six Feet Under... nej, vänta nu, det kanske inte gör det lättare), det är så jag vill börja beskriva One Point 0. Därför jag gjorde det. Filmen är inte lika bra som intressant, den bär kanske för många drag av Dark City eller The Machinist för att kännas unik, den försöker nog lite för hårt att vara unik för att kunna lyckas, men den är förbaskat fint filmad och skådespelarna behöver inte skämmas för sina insatser alls (Sisto är grymt bra och Lance Henriksen är skön som bara han kan). Och manuset gör vad det ska, det är en småtrevlig paranoid historia vi presenteras för.
One Point O har en bra bit kvar till sina förebilder, dom tidigare nämna filmerna, och jag hade nog hoppas på en film som låg närmare. Besviken? Nej, det vore lögn att säga. Jag gillade. Den här är värd en chans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar